Åh jag har fjärilar i hela magen. Som ett litet barn. Kan inte sluta le. Kan inte tiden bara stanna? Kan inte imorgon aldrig komma? Inte ett namn, inte ett telefonnummer, inte en adress, inte en msn, ingenting! Åh jag flyger som på rosa moln. Få tiden att stanna, snälla. Låt mig vara kvar i denna minuten, föralltid. En blick, några ord, många skratt. Från två helt olika länder. Pratar helt olika språk. Ett leende som får mig att smälta. Ögonen som får mig att vilja skrika av lycka. Hur hamnade jag i det här? Jag kände mig så liten. Trots att jag är äldre. Ett helt år. Jag vill inte sitta här, jag vill tillbaka. Men hela min kropp hindrar mig. Jag är så nervös att jag skulle kunna spy. Vill nästan gråta. Snälla, låt mig få vara här för evigt. Ja herregud. Nu ska jag samla mod & ta mig härifrån. Ska inte gömma mig mer.
Åh herregud, jag känner mig som tolv igen.
Gode gud låt mig aldrig glömma denna känslan..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar