ja, sanningen svider. men lögnen svider mer.
har fått veta vad jag ville veta. har raderat alla nummer. inte för att radera ur mitt liv, men för att glömma det som var. om jag behöver numret någon gång finns det inom räckhåll. faktum är att sanningen sved knappt alls. jag var så förberedd på vad som skulle sägas att jag knappt reagerade. idag tänkte jag på det, när jag satt inklämd mellan två okända människor på ett tåg. kollade ut genom fönstret och tänkte på resorna jag gjort med tåg innan. det var som om allt föll av mig. sanningen kom fram igår, i alla fall vad jag tror är sanningen. spelar ingen roll nu ändå. nu går jag vidare. no hard feelings!
lyckan idag var regnet som föll. lyckan var att skutta omkring i regnet som ett litet barn. när jag gick hem var det inte bara regnvattnet som fuktade mina kinder. jag grät. mest av lycka. ren lycka. lyckan över att faktiskt ha bestämt mig för att gå vidare. det var den sanna lyckan för mig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
