när jag är i skolan, ute bland kompisar eller gör något annat fungerar jag nästan som vanligt.
när jag kommer hem, sitter på mitt rum.. då kommer ångesten smygande tillbaka. tar över mig. äter upp mig inifrån. det går över. om en vecka, om en månad, om ett år... om fem år... men det går över. det här är inte förevigt.
jag tänker inte sitta inne. må dåligt & bara tänka på det här. jag tänker möte världen med ett stort leende. för det här kan inte dra ner mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar