Anna Leijon

Ligger hemma i sängen efter en ganska intensiv dag. Nu har jag äntligen tid att stanna upp och inser att jag egentligen inte mår så bra, varken psykiskt eller fysiskt. Känner mig otroligt sliten, är på väg att bli ordentligt sjuk. Hostar så det känns som att lungorna ska spricka, nyser jättemycket och är hur seg som helst. Dessutom har jag gått omkring med en huvudvärk i några dagar nu. Huvudvärken beror säkert mest på stressen över skolan, blandat med all annan skit jag tänker på dagligen. Det värsta som finns är att ligga i sin säng, ensam på natten. Så liten, så svag, så hjälplös. Jag känner mig otroligt hjälplös idag.
Fick mina ögon öppnade rätt ordentligt idag. En vän som innan vart väldigt nära mig pratade lite med mig. Tårarna brände under ögonlocken samtidigt som hans ord föll över mig. Jag svalde tårarna för att behålla min stolthet, jag hatar att visa mig svag. Nu känner jag bara en stor tacksamhet. Sanningen gör ont och idag rev den upp mig. Sitter här och försöker få såren att läka lite. Tar nog mer tid än jag trott.

Nu borde jag försöka sova, så att jag kommer upp till skolan imorgon. Är ju som sagt sjuk.

Godnatt!

"Sluta kasta pärlor åt svin"